Aktuellt (arkiv)‎ > ‎

Den finansiella klimatsmällen

skickad 4 dec. 2010 10:16 av Ulf Eriksson   [ uppdaterad 4 dec. 2010 10:23 ]

Växthuseffekten skapar väderkatastrofer som i sin tur höjer försäkringskostnaderna. Försäkringsbranschen höjer nu premierna och skärper villkoren - samtidigt har näringslivet helt missat vad som pågår.


De senaste 30 åren har antalet väderrelaterade katastrofer ökat dramatiskt. Sedan 1980 har mängden förödande stormar per år fördubblats och antalet översvämningar per år har tredubblats. Det visar en färsk studie från återförsäkringsbolaget Munich Re som sitter på världens största databas för statistik kring naturkatastrofer.

Det är hos till slut hos försäkringsbolagens försäkringsbolag som notan för katastroferna hamnar och Munich Re är störst av dem alla. Eftersom kurvan för de ekonomiska förlusterna stiger i takt med fler orkaner, översvämningar och torkor har bolaget anledning att oroa sig. Dessutom har insatserna höjts.
– Vi tror att klimatet spelar roll, men stigande värden på det som försäkras generellt och särskilt i utsatta områden gör att kostnaderna ökar ytterligare, säger företagets talesman Michael Able.

Enligt trenden ligger de totala kostnaderna för naturkatastrofer cirka tre gånger hög­re än den gjorde 1980 och de försäkrade förlusterna har femdubblats. Bara under de nio första månaderna i år uppgick försäkrade förluster till följd av väderkatastrofer till över 120 miljarder kronor enligt Munich Re. Om oförsäkrade kostnader räknas in blir summan nästan en halv biljon kronor. Bakom siffrorna ligger bland annat skogsbränderna i Ryssland i somras och översvämningarna i Östeuropa och Pakistan. Detta får även konsekvenser för försäkringsvillkor och -premier.
– Försäkringspremierna är stigande redan som det är, men riskerna förändras över tid och branschen anpassar sig i längden, säger Michael Able.

– Från vår synpunkt är det väldigt troligt att klimatförändringen kommer att påverka väderrelaterade katastrofer i framtiden och förmodligen har en inverkan redan nu. Det betyder att försäkringsbranschen kan komma att anpassa villkoren i vissa regioner och för vissa risker.

Eftersom många faktorer spelar in är det däremot svårt att säga exakt i vilken grad väderkatastroferna har påverkat försäkringspremierna hittills. Samtidigt menar Michael Able att det är av yttersta vikt för branschen att få fram premier som lutar sig mot en korrekt riskanalys. För att sprida ljus över saken har Munich Re sedan två år tillbaka samarbetat med London School of Economics i en omfattande undersökning. Enligt Michael Able är det ännu för tidigt att visa upp några resultat, men han kan ge några fingervisningar om vem som är i farozonen.
– Vilka företag som påverkas beror på vilka risker de är utsatta för. Risken för stormar är högre nära kusterna. Det gäller till exempel orkaner i USA och Mexiko och vinterstormar i Europa. Risken för översvämningar gäller däremot alla företag som ligger låglänt eller i närheten av en flod, säger Michael Able.

Katastrofer inträffar i alla världsdelar. Sverige är relativt förskonat från dem, men inte minst vinterstormen Gudrun 2005 visar att problemet finns även här. När den drog in över landet tvingades kärnkraften i både Barsebäck och Ringhals att nödstoppas och över 300 000 hushåll stod utan el. Enligt Energimyndigheten medförde enbart detta samhällsekonomiska kostnader på mellan fyra och fem miljarder kronor.

Därtill stod tåg-, buss- och färjetrafik stilla i stora delar av Syd- och Västsverige och skog motsvarande tre års avverkning förstördes. Länsförsäkringar, som försäkrat mycket av den skogen, åkte på rejäla förluster. Det har fått bolaget att skärpa villkoren för skogsförsäkringar. Enligt Länsförsäkringars ansvarige Torbjörn Olsson har bolaget infört högre premier, men även rabatter för de skogsägare som inför förebyggande åtgärder. I framtiden tror han att villkoren kommer att hårdna även för byggnader och verksamheter.
– Det kan finnas områden där det blir högre självrisk och det kan till och med finnas områden där vi inte kan försäkra. Men vi vill att det alltid ska vara möjligt att få en försäkring och därför försöker vi stimulera förebyggande arbete , säger han.

Behoven är emellertid stora och problemet med klimatpåverkan förvärras av att samhället blir alltmer såbart för olika typer av störningar, menar Torbjörn Olsson.
– Vi får allt dyrbarare maskiner, allt mer lättstörda verksamheter, allt fler människor som är beroende av transporter och allt mer optiska fibrer i utsatta områden, säger han.
Det största hotet mot företag på svensk mark är översvämningsrisken. Enligt Staffan Moberg, ansvarig för klimatanpassning på Försäkringsförbundet, betalar försäkringsbolagen ut runt 200 miljoner kronor om året för naturrelaterade översvämningsskador.

Under 2000-talet har Sverige drabbats av flera svåra översvämningar. Mest kända är de i Arvika 2000, Småland 2004, och Göteborg/Mölndal 2006, men det kan bli värre. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2006 beräknas en översvämning av Vänern i det värsta scenariot kosta den omkringliggande industrin 3,6 miljarder kronor i form av förstörda maskinparker, elnät, och varulager samt stoppad produktion och avbrott i försäljning. En stor översvämning av Göta Älv – Vänerns utlopp – beräknas kosta ytterligare en miljard kronor för industrin.
Torbjörn Olsson på Länsförsäkringar bekräftar att Vänern och Göta älv ses som de mest utsatta områdena och att det är här som riskerna är störst för att försäkringsvillkoren ska hårdna.
– Det här området är så stort att det inte räcker med högre självrisk. Här måste vi arbeta mycket mer med förebyggande åtgärder, säger han.

Ett bolag som har tvingats till kostsamma förebyggande insatser är elbolaget Eon. Efter att stormen Gudrun ödelade stora delar av bolagets kraftnät vintern 2005 lade Eon tolv miljarder kronor på att gräva ner 17 000 kilometer kraftledning. Luftledningarna var på det stora hela omöjliga att försäkra och företaget hade inte mycket annat att välja på för att undvika något liknande i framtiden.
Det har också tvingat Eon att tidigare än de flesta andra öppna ögonen för klimatförändringen. Det menar experten Philip Thörn som arbetar med klimatanpassningsfrågor på IVL Svenska miljöinstitutet och som var med och skrev Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Bortsett från hos några elbolag anser han att medvetenheten om vad väderkatastrofer kan innebära är alldeles för låg i det svenska näringslivet. Det gäller inte bara försäkringsfrågan. Företagen måste också ha en beredskap för störningar i logistik och för hur förutsättningar för hela marknader kan ändras.
– De skjuter detta på framtiden eftersom det finns mer akuta problem att ta tag i. Det blir en stoppa huvudet i sanden-reaktion, säger han.

Enligt Philip Thörn arbetar många i dag med att minska utsläppen av växthusgaser, men eftersom vissa klimatförändringar kommer att inträffa oavsett hur snabbt vi lyckas minska utsläppen krävs även omfattande anpassningar i samhället.

Precis som Staffan Moberg på Försäkringsförbundet och Torbjörn Olsson på Länsförsäkringar menar Philip Thörn att detta samhällsansvar i första hand måste vila på kommunerna och länsstyrelserna. Även om det fortfarande går trögt på vissa håll hyser han ändå förhoppningar om förbättring.
– Frågan om klimatanpassning har legat i bakvattnet. Kommunerna har vaknat till ganska nyligen och nästa steg blir att näringslivet får upp ögonen, säger han.

Storbritannien har kommit betydligt längre än Sverige på detta område, enligt Philip Thörn. Britterna har undersökt hur hela ekonomin kan påverkas av väderkatastrofer, ända ner på företagsnivån. Men precis som i fallet med Eon kom medvetenheten först efter att katastrofen hade inträffat. 2007 drabbades landet av två katastrofala översvämningar i rad.
Inte oväntat har frågan om klimatanpassning lågt gehör bland småföretag med begränsade resurser, menar Philip Thörn. Mer anmärkningsvärt anser han det vara att även storföretag ignorerat riskerna.

– När jag hade kontakt med stora svenska företag sa de att det var något de ville göra, men att det fanns tio andra saker som de måste göra före, säger han.
Det gäller både för verksamhet inom som utanför landets gränser. Sverige har en till folkmängden ovanligt stor andel företag med internationell närvaro och många av dem finns på platser som drabbas hårdare av klimatförändringarna. Ericsson har till exempel kunder i 175 länder på alla kontinenter och driver eller sköter support på mobiltelefoninät för 2,7 miljarder människor. Företaget ansvarar därmed för 40 procent av all världens mobiltelefoni. Ändå kan det inte lämna några uppgifter om hur väderrelaterade försäkringskostnader påverkar bolaget i dag eller i framtiden.

Antingen är medvetenheten
kring problemet obefintlig eller så är uppgifterna för känsliga för att komma till allmänhetens kännedom. Enligt Anette Svensson, kommunikationsansvarig på Ericsson, finns det ingen som kan svara på den typen av information på företaget.

Inte heller på Investorägda ABB, världsledande inom energi och automatik, är kunskaperna stora. Företaget är verksamt i 100 länder, men där har risk handlat om säkerhet och politisk stabilitet snarare än naturkatastrofer.

Enligt företagets talesman Wolfram Eberhardt har ABB ”haft tur” som ännu inte drabbats av klimatförändringen, men han befarar att det kan bli annorlunda med den saken i framtiden.
En rundringning bland andra svenska storföretag tyder på en generellt mycket låg beredskap inför klimathotet. Bara på Sveaskog tycktes någon ha en aning om problemet, sannolikt en följd av att företaget drabbades av högre premier efter Gudrun 2005. Hos Skanska, Electrolux och SKF var svaren snarlika dem hos Ericsson och ABB. Inte heller på Svenskt Näringsliv eller på Svenska Exportrådet kände någon till problemet.


Av Lars Ahnland Nordfors
Artikeln hämtad ur MiljöAktuellt